Inom entreprenörskap, Startup, VC och näringslivet i stort har det skrivits miltals med spalter och pratats i åratal om affärsplanens och affärsidéns centrala roll för att lyckas. Siffror, siffror och åter siffror. Oftast siffror som till stor del är antaganden kring framtida utfall. Inte minst vid startup är det nästan orimligt att begära att det ska gå att sätta siffor på det som ska uppnås. Det är ju lite av poängen med startup att man tror sig ha ett nytt framgångsrikt koncept som ingen tidigare lyckats med. Därav uppstår svårigheten att referera till tidigare resultat. Det man vet är att det är dubbelt så jobbigt, dubbelt så dyrt och tar dubbelt så lång tid som man initialt antar. Men att det är en underbar resa som kan leda till något stort. Som företag positionerar du dig och klassas som B2B (business to business) eller B2C (business to consumer). Det förekommer att du kan få äran att tillhöra båda kategorierna… men då riskerar du samtidigt att upplevas som lite otydlig och ofokuserad.

Medarbetarperspektivet

Ni som har följt min blogg vet att jag utgår ifrån alla de människor som realiserar ovanstående affärsplan och ser till att affärsidén kläs i handling. Jag är förespråkare av H2H (human to human) perspektivet där man utgår ifrån att möten, affärer, kontrakt, samarbeten etc. alltid sker mellan människor. Visserligen människor som har mandat och befogenheter att agera för juridiska enheters/organisationers räkning. Men likväl är det människan som möter människan.

David vs Goliat – HR vs Business

Inom HR duttas det med de mjuka värdena och inom produktionsleden duttas det med de hårda nyckeltalen och hands-on uppgifter. Jag har med en dåres envishet propagerat för betydelsen av att mötas halvvägs. Mitt mantra är därför ”Att utveckla företag och organisationer genom att utveckla dess individer”. Ett mantra som alltid har gått att applicera på ledningsgruppen och top management. Vi betalar en svinbra ersättning för att de ska leda företaget, därav så ser vi till att utveckla dem så att vi får avkastning på våra satsade pengar.  Till min stora glädje så börjar den slaviska fokuseringen på kvartalekonomin tonas ner något och så smått börjar ledningen fundera på VEM och inte VAD som är upphovet till de Excel-ark och PowerPoint-diagram som de får ta del av vid varje ledningsgruppsmöte.

Medarbetarna är Spotifys framgångskoncept

Det har pratats väldigt mycket om hur Spotify har rekonfigurerat och ritat om affärskartan för musikindustrin. Den bedrift Spotify har lyckats med blir än mer intressant om man lägger den parallellt med den resa som Apple och Steve Jobs gjorde när de tog fram Itunes och lyckades få med stora delar musikindustrin. Att tillhandahålla digital musik är resultatet av den IT-revolution vi sett de senaste 20 åren. Men att få med musikindustrin och ändra konsumenternas beteenden är processer som inte kan utföras av varken traditionella maskiner eller modern Informationsteknologi utan att det finns människor/medarbetare/entreprenörer bakom som bygger relationer och skapar förutsättningar. Därför är det glädjande när Marin Lorentzon (medgrundare och ordförande i Spotify) i Dagens Industri (DI 140722) säger ”För att ett företag ska lyckas innebär affärsidén 3 % och medarbetarna 97 %”.