Vad är det som händer varje kväll?
Precis när man är så pass trött att man sitter på sängkanten och inte orkar lägga sig så händer något inom mig. Då helt plötsligt får jag för mig att göra allt det där som ligger i “borde ha varit gjort högen” på mitt skrivbord. Jag vet inte om detta sker för att jag ska rensa mitt samvete efter att ha gjort mindre vettiga saker under kvällen eller om det är ställtiden som har verkat.

Det får vara hur det vill med den saken, men resultatet blir alltid det samma. Det vill säga att jag vaknar upp på morgonen och funderar på varför jag inte gick och lade mig lite tidigare kvällen innan. I samma andetag lovar jag mig själv att i kväll ska jag allt gå och lägga mig i tid. Och i samma andetag lovar jag mig själv dessutom att jag innan jag går och lägger mig ska ut och jogga en runda. Framför mig ser jag löpsedlarna från kvällstidningarna där kända personer berättar hur effektiva de är i sina respektive yrkesroller nu när de sover, äter och motionerar enligt regelboken. Och jag vet ju hur sant det är. Men ändå känner jag mig som den där småbarnsföräldern som alltid har känslan av att vara en sämre förälder än de andra barnens föräldrar.
Detta leder mig osökt in på ett intressant fenomen inom ledarskap och karriär, nämligen skillnaden mellan den verklighet vi tror vi lever i och den vi i själva verket lever i. Men detta får jag återkomma till lite senare. Nu ska jag istället åter igen gå och lägga mig aningen för sent.

Tur att man är småbarnsförälder så att man har något att ursäkta sig med när kollegorna på jobbet undrar varför man ser ut som om man haft studentskiva.

Godnatt!
Er filosofiske vän, Per Joehns