Det pratas väldigt mycket om att svensk forskning inte omsätts i företagande som i sin tur genererar produkter och sysselsättning. Och det må vara sant, men jag nöjer mig inte med att bifalla skribenterna . Och framförallt vill jag inte beklaga att några miljarders forskning inte resulterat i ett nytt Asea eller ett nytt Astra. Nej så enkelt och linjärt är det sällan. Pengar in à Produkt ut. Det är i alla fall inte ett linjärt samband.

I Veckans Affärer (nr49/08) belyses ämnet i ett antal intressanta artiklar där det inledningsvis pratas om det engelska begreppet disruptors. Det vill säga att bygga något nytt som gör det gamla hopplöst dyrt och omodernt. Och här handlar det i de flesta fall inte om institutionaliserad grundforskning utan sunt bodförnuft och ett öppet affärssinne.

Även om jag inte hunnit bli lastgammal så kan jag inte låta bli att sätta detta i ett historiskt perspektiv och säga “vi som var med under IT-bubblan” . För det som hände under just IT-bubblan är ett exempel på hur affärsidéer och nya innovativa lösningar många gånger skapas av helt vanliga människor som har en vision och en idé om hur något kan göras bättre och mer länsamt.

Okej, jag får väl erkänna att merparten av de bolag som då växte fram led av röda siffror och redan har avslutat sin verksamhet. Men även om det blev brakförlust så tror jag att dessa belopp ändå står sig rätt väl som lärpengar i en jämförelse med den forskning som bedrivs. Och många av de misstag som begicks ligger i dag till grund för nya välmående och mer nyanserade försök till att bygga upp företag.

Nu inte sagt att forskning inte behövs, men jag tycker det är viktigt att lyfta fram att kreativitet och förmåga att omsätta idéer till praktisk handling inte har ett linjärt samband med antal högskolepoäng. Precis som genusdebatten förespråkar lika många kvinnor som män i företagsledningarna så tillhör jag dem som förespråka lika många som har gått LHS som har gått KTH. Dvs Livets Hårda Skola i kombination med Kungliga Tekniska Högskolan eller någon annan högskola är en väl som viktig faktor. På samma sätt tror jag på en mix mellan olika professioner. Ekonomer, ingenjörer och varför inte våga ta in pedagoger, humanister etc.

För er som vill få en inblick i hur det går att skapa nya affärsidéer på redan mogna marknader kan jag rekommendera att läsa Richard Normanns bok När kartan förändrar affärslandskapet. Jag har själv använt mig att Richards teorier i ett av mina examensarbeten där jag tittade på hur en av Sveriges största byggkoncerner arbetade med att optimera och maximera den interna handeln.

Att förändra affärslandskapet handlar om att rekonfigurera marknaden. Dvs. att utifrån den kunskap och resurser man förfogar över få skapa sig en ny position på marknaden genom att omdefiniera densamma.