Efter att för några år sen ha sett musikalen Mamma Mia så var det med blandad förväntan jag i går bänkade mig för att se filmen Mamma Mia.

Men vad härlig den är…. Suveräna skådespelare som kanske inte sätter varje ton precis där den skall vara. Men det är det som gör filmen så charmig.

Efter alla super filmer laddade med teknik, effekter och konstgjorda sekvenser känns det skönt att se en film som känns äkta. Efter alla super slimmade filmskådespelare där “stand in” personer lånar ut sina kroppsdelar när stjärnorna inte räcker till så känns det härligt med en lagom åldrande Meryl Streep och en Pierce Brosnan med begynnande ålders pondus.

Kanske är jag lite nostalgisk men visst minns man de amerikanska musikalfilmerna från 80-talet. Inte minst filmerna Flashdance och Grease dyker upp på näthinnan.

Jag lovar, detta kommer att bli en klassiker….